Jag vill inte att dessa lögner som har skrivits i papper ska finnas kvar. Jag vill att sanningen ska komma fram. Sist men inte minst vill jag att mina barn ska få reda på sanningen. Jag tänker inte ge mig förrän alla lögner har avslöjats.
Mitt fall skiljer sig ändå ganska mycket från dessa fall i diktaturen i Chile på 1970-talet. Dels eftersom gärningsmännens motiv skiljer sig – i mitt fall gör gärningsmännen detta p.g.a. avundsjuka och brottet är riktat mot mig – i fallen i Chile gjorde gärningsmännen det för pengar – gärningsmännens motiv var alltså pengar (det finns även ekonomiska motiv bakom stölden av mina barn och många människor som tjänar pengar på stölden av mina barn men det är inte det primära motivet). I de flesta fall i Chile lurade man modern att tro att barnet inte överlevde förlossningen osv. Därför är mitt fall värre än dessa, därför att man utsatte inte modern för det som dessa människor har utsatt mig för – lögner mm. I mitt fall ligger gärningsmännens intresse i mig, i fallen i Chile ligger gärningsmännens intresses i pengar, dvs att göra sig en ekonomisk vinst på dessa barnen.
I Chile så gjorde man inte detta för att man var avundsjuk på modern. Därför skiljer sig dessa fall från mitt. I mitt fall är det riktat mot modern – och i fallen i Chile var det enbart pengar. I mitt fall handlar inte om pengar (det är förvisso många människor som tjänat pengar på stölden av mina barn men det är inte det primära motivet) – utan om avundsjuka mot modern som resulterar i ett angrepp mot modern. I mitt fall handlar inte om barnen eller om pengar – utan om gärningsmännens avundsjuka mot mig.
Dom som gör detta mot mig och mina barn är verkligen sjuka.
“We can learn a lot from history as things tend to repeat themselves.”